By Supongchiten, Director, Divine Bridge Ministries; New Delhi |
Tanü alima kanga kara ainba aser melenshiba tensa ka nung asenok alir. Taküm libaliru, maparen balala, tazüngba yimya aser teshisadangba, achiajemba, inyaksangshi aser kechisarena ajak tajungba aser tamaba nung alitsü aser inyaktsü merangteper. Tongtibangsa technological advancement, scientific innovation, increased globalization, shifting workforce demands, aser pressures of economic competitiveness iba amala ajak jagi lanur ka taküm aser tanü tazünger ka taküm tanger menepba azüngtsü, shisatsü angutsü aser tanger dang nungi temaba jenjangi atutsü merangteper.
Tanü asen Naga lima ajidangra, lanurtem aika zünger mapa manguba tensa ka nung asenok alir. Well educated but unemployed. Nagaland Employment record-ji ajidangra lanur 80,000 (Eighty thousand) dak tama mapa bushirtem kümogo. Anungji, iba tensa nung asenoki pei chirnur koba lemangi ao nung tajungba asütsü aji meteta lenmang tajung sayutsü tongtibang. Küm shia lanurtem colleges aser university balala nungi meyirjang aika graduate asür. Tatishitsü agi; Engineering students mesüra medical azüngertem aser Agriculture/forestry/nursing azüngertem ano B.SC mesüra MA azünger aika küm shi graduate asür saka züngzüker mapa mangu kidang moktepa kazüteper mesüra private school tem nung ita sen ishishi agia inyakteper.
Tanü alima tensa aser market-ji ajidangra shifting workforce demand balaka nung jajar. College nungi degree tulu angubajia kanga tongtibang saka tanü alimai nungdakbaji SKILL WORKERS nüngdaker. Pa /la degree tulu bener mapa maka kidang moka kazüba dang nungibo short term training kar agir, iba nungji pa/la professional kümer taküm mesüa alibaji kanga agi tajungba. MADE IN CHINA ya ajidangra, China lima kechiba kanga kara ainer ta süra parnoki skill development aser training nung temulung agütsür. China nung tanü skill development training institute meyi ter dak tema lir.
NAGA LIMA TIA: Tanü asen Naga lima tia reprangdangra kanga temiemtsüka lir. Tatishitsü agi; mapa tila teri ajunga TZüMAR temi dang inyaker. Electrician-a tzümar, Plumber-a tzümar, Ku mejeper-a tzümar, painting wala-a tzümar, Auto wala tzümar, Dokan wala tzümar, Tiles wala tzümar, construction workers ajunga tzümar, Sü arür (cutting and sewing) tzümar, kima aoker (sweeper) tzümar, Mechanic ajunga tzümar, mobile repairing wala ajunga tzümar, agent ajunga tzümar etc. Anungji, Naga nunger rongsen ajunga parnok keti aor aser asenok Naga nungerbo mapa mangur ta kidang matu küma kazüteper.
Anungji, Pa/la sempet tem meteta asenoki lenmang tuyutsü nungdaker. Tatishitsü agi; short term course skill development mesüra Vocational training ama küm ka/ana training agir pei sasa kibong aser tepok mesüteta litetba mapatem inyakdaktsütsü ajungshitsüla. Tatishitsü agi, CARPENTRY, ELECTRICIAN, CUTTING AND SEWING, PLUMBER, HAIR AND SKIN CARE, MOBILE REPAIRING, MECHANIC (MOTOR VEHICLE), HOTEL MANAGEMENT, MULTIMEDIA AND ANIMATION etc.
Tanü joko Government job nung dang depend sür alitsüba masü saka ENTERPRENEUR kaka küma asenoki inyaktetbaji tanger metettsüsa aser ibaji ajanga ano asenoka ajangzüktettsüsa inyaktsü lanurtem ajungshitsü nungdaker. Self-employed, Self-Sustaining, Small skill industry, entrepreneurship, Private sector item nung asen Aortemi anir khen temulung agüja asen lanurtem dang lenmang balala sayutsü aser inyaktsü ayongzüker.