SENSO CANDIDATE, RSS ASER ELECTION MANIFESTO
~Imli P. Lemtur

“Senso candidate ta declare asüdang Pastor-i oa sarasademtsüba lir mali? Sarasademtsür lira, ne sarasadem content-ji kobala asü?” – Wati Longchar
Okila
Wati Longchar-i Yanglushidi Sensaksem Sabang nung sensaksem okila lapoka, sabangpur dang yamai asüngdang, “Senso candidate (yimtsüng nung) ta declare asüdang Pastori oa sarasademtsüba lir mali? Sarasademtsür lira, ne sarasadem contentji kobala asü?” Naga lima nung, talisa Aor yimtsüngtem nung, election merükteta yutettsü asü meyutettsü? Senso candidate shimbaji tai ta arogo tenzükertemi nüburtem dang shir mashi? Meshiteti lira, arogo tenzükber tashi mait aji ka asütsü. Clean Election magitettba tera rongnung ibai-a ka lir. Senso Candidate shimba anema-a masü, mesüra pokhüma-a masü, saka iba tebilemtsü asoshi asenok ano khen arok shisadangtsü lir amai bilemer. Asangsang nung, talisa yimtsüngtem nung, senso candidate shimba ajanga Arogo tenzüker aser Yimden tsüngda nung mangatettep adoktsü aliba tera kar lemsatepner. Tetuyuba masü saka tasüngdangba teimba ni zülutsü.
Tanabuba nung Clean Election yimyim nung koba onüktemsa tongtibang lir, iba den külemi Naga lima nung RSS sadema aniokba nung tekümdangtsü aser Clean Election yimyim ajanga asenok kechisa tajangzük lir? item onüktem kar lemsatepner.
Arogo aser Yimden Ozüng
Iba tasüngdangba ya, len tasen kar angutsü asoshi, yimtsüng sasep nungi angateta onük kar lemsateper. Iba tasüngdangba nung ya, election merükteta ayutsü yimyim nung, mapang endoka kanga aroka bilema shisadokdentsü maparen jenti angur. Onük aika rong nungi ni kar lemsatper.
(a) Iba tasüngdangba nung ya, yimden yimsüsüba arakloka lir.
(b) Iba tasüngdangba nung ya, yimden aser yimtak aliba Arogo yimden yimsüsüba tesendaktep aser tepila meyoktepa lir.
(c) Iba tasüngdangba nung ya, yimtsüng ka nung, yimden inyakyim aser Arogo inyakyim kanga aroka shisadangtsü nüngdaker, kechiaser yim shia yimsüsüba balala lir aser yimden aser Arogo tesendaktepjia yimtsüng shia balala lir.
(d) Iba tasüngdangba nung ya, election mapang, Pastori (Arogoi) ochi ozüng alaba kübok tashi angatsü asü yimdeni yimden ozüng alaba kübok tashi angatsü? iba ya meyoktepa lir.
(e) Iba tasüngdangba nung ya, yimdeni Senso Candidate shimdang, Arogo tenzükertemi (Deacon/tenzüker ajak) yimden anema ola adoktsü tashi lir mali? Arogo tenzükertemi yimden anema noktakdang, yimdeni yimden ozüngi melaba ama tenzükertem alenra, ABAMi koba lemang ajanga Arogo tenzükertem pokhümtsü akok?
(f) Yimtsüng ka nungi candidate ka dak tali election nung toktepnüdang, Senso Candidate malitsü ta süra, iba melena tanga lemang kechisa lir?
Asenok ajaki Senso Candidate shimba anema ola adoker, saka Senso Candidate adokba yimtsüng nung Arogo tenzükertem tangatetba kechi lir? aser parnoki iba anema noktaktsü lemang sadema lir mali? ta asenoki aroka shisadangtsüla. Senso Candidate anema jembitsü mela melar saka mapa küma inyaktsü kanga tasak amai achitetter, kechiaser asenok yimtsüng yimden yimsüsüba aser yim o yim na tsüngda sobaliba tangatetep asenoki shisadangtsüla.
ABAM ajanga Clean Election committee tenteta Senso Candidate shimba anema jembitsü kanga temela lir, saka yimtsüng shia nung Arogo tenzükertemi Senso Candidate shimba anema jembitsü sadema lir mali? ta asenoki aroka bushitsüla. Pei yimdak nungi candidate adokdang, Senso Candidate makümtsü asoshi iba yimtsüng nung aliba Arogo tenzükertem asoshi Clean Election Committee (ABAM) ajanga mapa kümteta inyaktetba lemang tasen sayutsü nüngdaker.
Asenoki aiben tera tonga meshisangdangba ajanga aiben asenoki yimyimba nung tamakok alur. Yimyimji tangatsü tajung saka mapa küma meinyaktettsüsa aiben ajurur, kechiaser asenok tsükong shia aser yimtsüng shia sobaliba aser yimden yimsüsüba balala lir. Anungji, ano khen aroka shisadokdentsü nüngdaka lir amai angur.
Urban Nung Candidate Shimba Yim
Town balala nung Candidate yaritsü lemtetdang, asenoki anir, “takümbo Aor adokdaktsütsüla” ta asenok ajaki jembir. “Aori joko pi kin memeneper” ta loktiliba ajak nung jembir. Tatishitsü agi, towntem nung Ao Union, Tsükong Union, Ao Lanur Telongjem amala ajanga takümbo Aor adokdaktsütsü ta lokti ajak nung jembia, Aor adokdaktsütsü merangba ya, yimtsüng nung Senso Candidate shimba den sako asü masü?
Sürabang, asenok Aorbo Clean Election tenüng nung Senso Candidate-a malitsü aser towntem nunga Aori-Aor meyaritsü, shibai shiba nem vote agütsüner agütsütsüla ta ayimoktsütsü takoktsü lir mali?
Asenok Nagaland nung, kin balala aliba tia (context) lokti ka amala nung, pei kin-i pei kin meyaritsüla ta ayongzüktsübaji asangsang nung takoktsü lir mali? Asenoki khen aroka bilemdangtsü nüngdaker. Town amala constituency-tem nung, clean election yimyim ajanga, constituency ajak nung, MLAji kin ka nungi dang adok nung, asenok Naga multi-tribal context nung, ibaji ajungtsü asü majungtsü? asenoki shisadangtsü nüngdaker.
Mizoram tia indang asenoki jembir, saka Mizo nunger indang yimtsüng yimsüsüba context aser asenok Naga nunger indang yimtsüng yimsüsüba context khenyongi balala. Parnok Mizo nungerbo oshi ka dang. Asenok ama tsükong tsükong telemsa mali. Asen Naga nungeri pi tasoli (native village) meimba ama parnok Mizo nunger dak mali. Tetezü, parnok Mizo nungerji ajak ka dang.
Anungji, kodang senso candidate mesüra Aor candidate indang jembidir, asenoki Mizoram den memedemdangtsüla, kechiaser parnok yimtsüng yimden yimsüsübaji asenok Aor/Naga nunger den khenyongi balaka lir. Ano shidi süra, Naga nunger rongnung, pi kinbo asenok Aor ama tsükong tsükong telemsa aser meputepba ya kangabo mali. Pibo pei kin dang süra yariteper saka asenok Aorbo, tamasa “kechi tsükong ta asüngdangtsü?” “koyimer ta asüngdangtsü?” aser tatemsa “Kechi kin/kidong?” ta asüngdangtsü. Iba tsükong telemsa ya asenoki majung amai jembir saka iba telemsa ya agientsü asoshi tamakoktsü südi. Kokra “Unity in Diversity”ji asenok Aor nungi adoktsüla. Anungji tamasa, asenok Aorbo, election mapang, candidate shimtsü asoshi yim kati yim ka nem yimli agütsütepba sobaliba ya endoktsü mulunga lir mali? ta asüngdangtsüla. Aser Constituency ka nungi yim shia candidate ka ka election-i yiner ajak aitsü? Khen shisadangtsü lir amai bilemer.
Angazükba agi, taküma yim kar nungbo, Senso Candidate shimadoker aser item yimtsüng nüburtemi ashibaji “onokbo Senso Candidate lirji, Clean Election magitsü” ta jembibatem lir.
Shisadangtsü Onük Kar
Clean Election indang jembidang, tamasa asenoki Naga lima nung Election dak sendakba nung kechisa unclean lir, itemji tamasa bushiteta ayu nung ajungtsü. Tanabuba nung, Clean Election indang jembidang Laishiba nungi teratet agütsüba den külemi, Indian Constitution aser Political System-a metetdaktsütsü tongtibang lir.
Nagaland Election System nung kechisa unclean lir? Ni kar lemsateper saka itemi külemi shisadangtsü asoshi dang lir.
Senso Candidate Shimba:
Election ta kodang südir, voter kati shiba nem vote agütsütsü pa/la mulung aser pai/lai yimjak nunga jembia senzütsü akok. Arogo tenzükertemia (Pastoria) Candidate dakji sorkar/nübur anitsü asoshi nükla tajung ngura, yimjak nung shiba nem vote agütsütsü asoshi, pa/la tebilema ashibaji kecha tai mali. Electionji, ola madoki, shinga nema memetetdaktsüi, miima vote ajenbaji masü. Electionji, candidate dakji tamajung ajitetra tasü itta tamajunga ta ashitsüla, aser nükla tajung aketba candidate süra, tasü itta, otia tajunga ta ashitsüla.
Yimtsüng context nungi, Senso Candidate shimba nung, kechisa unclean lir? Kechi kodasür, Electionji unclean akümer? Iba ajanga asenok votertem koda timtemer aser koda aibelener? Item tasüngdangbatem ya kanga junga bushitetter, tesayuba tajung agütsütsü nüngdaker. Nüburtem dang jungjunga mangatetdaktsüra, iba onük kisüng ajanga Naga lima nung Clean Election tamakok ajurutsü. Tangatetba kar lemsateper.
Vote Mayoktsüla:
Vote ayokba aser mayokba nung na kechisa tajangzük lir aser kechisa tamakok lir?
(a) Senso Candidate liaka meliaka, yimden yimsüsüri anir, Candidateba/la dang election mapang sen meshia magitsüla.
(b) Candidate ket nungi sen agibaji vote ayokba lir.
(c) Vote kodang yoktir, nai ne temeden ayoker.
(d) Na ola maka.
(e) Na tashi maka.
(f) Na alar (slave) den sako. Anungji, taruba election matong tashi, na küm pongu asoshi, nai sen meshia agiba Candidateba/la (aser sorkar) asoshi na alar akümer.
Candidate shibai sen lemtsüdir, pai/lai küm pongu nung ner yimtsüng asoshi, ner constituency asoshi, mapa kecha meinyaktsütsü ta metetdang. Candidate-i ner constituency asoshi mapa kecha meinyakaka, nai pa/la anema kecha ashitsü makok, kechiyong nai vote ayokba ajanga na pa/la alar kümogo.
(g) Nai kodang election mapang sen agi vote meyoklir, candidate pai/lai, na asoshi mapa inyaktsü.
(h) Nai vote meyokra, nai sorkar dang kechi (political) asüngdangner asüdangtsü akok.
(i) Nai vote meyokra, nai sorkar anema noktaktsü akok.
(j) Nai vote meyokra, nai sorkar anema yimjak nung jembitsü akok.
Item dang ya Political Rights ta ajar. Ne vote agi shimba candidate-i ner constituency asoshi pa/la election manifesto nung nangzükba ama meinyakra, nai sorkar dang tasüngdangba asüngdangtsü temeden kar.
Constitution of India, Section 19 nung voter nem agütsüba tashi kaji “Right to Know” ya lir. Nai Candidate indang ajak metettsü asoshi ne nem temeden agüja lir. Tatishitsü agi, nai candidate dang pa/la election manifesto meshitsü akok, pa/la rongsen kwi lir, aser pa/la criminal record lir mali, item amala ajak metettsü asoshi na temeden kar.
Party Camp Azüoktsüla
Election mapang, Assam nung pei party camp lapoka alir, saka yangji pika cha (red tea) dang angutsü. Sen alemba mali. Chiyungbaji mangutsü. Nisung longsoa kazütepbaji policei azüoker. Party Camp alitsübaji tim dang, saka yangji ak tepseta chiyungtepbaji yimdeni azüoktsüla. Yi ajema malitsüla. Camp nung nisung kwika kazüteptsü, ibajia yimdeni latettsüla. Item ozüng ajanga election mapang azü tokshiba aser minprongba aika nungi kümzüktsü.
Election Manifesto Meshitsüla
Election Manifesto meshitsü asoshi voters nem Constitution of India, Section 19 nung temeden agüja lir. Election manifestoji kechi? Temesüng oshi nung, Election manifestoji “An election manifesto is essentially a list of policies that a political party says it will enact if it is voted into office at a general election” or An Election Manifesto is a formal statement of the programme and objectives of a political party. The Manifesto contains programmers and promises for all sections of the society.”
Tetezü, Candidatetemi election mapang, nüburi pa/la shimra, nübur asoshi kechisa inyaktsütsü, item nangzükba dang election manifesto ta ajar.
Asenok Naga lima nung, election aier ajak dang election manifesto meshitsü asoshi asenok voter-tem temeden kar. Aser kodang candidate-/sorkari nangzükbatem meinyaklir, voter-temi iba sorkar anema ola adoktsüji asenok temeden, saka kodang nai election mapang voteji sen yong yokdir, na election manifesto meshitsü asoshi temeden maka.
Election manifesto ayimtsü asoshi Clean Election Commiittee-i Candidate shia dang akhangtsüla aser platform yanglutsütsü nüngdaker. Ibai ajanga Electionji lemang aisü nung clean akümtsü.
Secular Party Shimtsüla
Indiaji Secular Nation ka lir. Secular tetezü, tamangba yimsü ka (Religion) agi aniba linük ka masü. India ya “Freedom of Religion” akaba linük ka (Article 25). Anungji, Nagaland nung Political party kobaisa “One Religious Ideologies” bener arur asenok voter-temi metettsüla. Burwati Ozukumi YSS nung ashiba agi, “RSS (Rashtriya swayamsewak sangh) ya Hindu Nationalist Organization lir. Saka iba organization yagi directly election nung shilem magiteter anungji parnok tejangraba ajakji BJP ajanger inyadaktsür. Saka parnok policyji asenok tamangba ajanga magizüktetlabo toktsütsü. Saka lenir dang tajung shimti ta nibo angateter.”
Party mashi ka agi Election nung tokteptsü akok, saka Political parties indang ideologies metettsüla. Burwati Ozukumi ashiba ama, RSS-i pokhümba Political partyji BJP ya lir. Parnoki Nathuram Godse, shibai Mahatma Gandhi kaset, pa tushir. RSS office nung India National Flag mamshir saka Safforn Colour Flag amshir. Asenok Clean election indang jembir saka RSS asen Arogo kimongi aitogo. Ajita süakasa, asenok ola madoki lir. Unclean Election dang nungi RSS kimongi aitbaji tetsübutsü tulutiba lir.
Assam nung, Sarbananda Sonowal taoba CM alidang, BJP ajanga nashi shi maleptsü aser mayoktsü ta ozüng aru, saka Jorhat district nungbo iba ozüngji magizüker ta sangdong, kechiaser Sarbananda Sonowalji tribal liasü. Saka kodang Himanta Biswa Sarma Assam CM aküm, nashi shi indang ozüngji tesashiba aküm.
The Assam Cattle Preservation Bill, 2021, seeking to regulate the slaughter, consumption and transportation of cattle, was passed in the Assembly on Friday.
Chief Minister Himanta Biswa Sarma had tabled the Bill in the House on July 12.
“The new legislation, replacing a similar Act of 1950, aims at forbidding the sale and purchase of beef in places other than those permitted by the competent authorities,” he said.
The Chief Minister had earlier pointed out that the legislation would ensure that permission to sell beef is not granted in areas predominantly inhabited by Hindu, Jain, Sikh and other non-beef-eating communities or within a 5 km radius of a temple, satra (Vaishnav monastery) and any other religious institutions as may be prescribed by the authorities. (Source: The Hindu).
Iba ozüng anema ola adoker shinga mali asü, kechiaser Sorkarji par meyong aser public opinion kecha magi ozüngji pass asü. Naga lima nunga milungi government schools, Central Offices ajak nung Saffron colour uniform bener arutsü menoa mali aser asenoki kecha meshitettsü. Milungi, government schooltem nung Ramayan Mahabharat compulsory agitsü tenzüktsü menoa mali aser asenoki kecha meshitettsü. Asenok Nagaland 371A agi wazüka alibaji Kashmir tia-i aitsü menoa mali. Article 371A ji kechi? 371A. “Special provision with respect to the State of Nagaland Special provision with respect to the State of Nagaland.—(1) Notwithstanding anything in this Constitution,— (a) no Act of Parliament in respect of— (i) religious or social practices of the Nagas, (ii) Naga customary law and procedure, (iii) administration of civil and criminal justice involving decisions according to Naga customary law, (iv) ownership and transfer of land and its resources…”.
Asenok Naga nungerji sen (money), tashi (power), aser pei asoshi bilema (selfish) nungi jenbotsüla. Developmentji particular political party kati bener arutsütsü masü. Kechi political party lidir liaka, Candidatebaji dang, nükla tajung akaba, Tsüngrem tsübuba aser pei nübur meimba süra asen Naga limaji tejakleni aotsü.
- Rajemshi:
Naga lima nung Clean Electionji koba lemangtem nungsa Clean asütsülar asenok ajaki tutetta ashitsüla aser ibai tutettsü asoshi ajaki taroktibai ia bushiteter, lemang tasen sadema sayutsüla. Item lemangtemji, asenok yimtsüng context asoshi tapet asütsüla aser nüburtemi angatettsüsa lemangtem asütsüla.
Tatemsa Naga lima nung electionji clean süra kechisa tajangzük lir? Ni tongtibang kar lemsateper.
(a) Clean Election yimyimji voter-tem asoshi dang tajangzük lir.
(b) Clean Election yimyimji, na aser ner chinur tarutsü kümtem nung jangratema alitsü asoshi lir.
(c) Clean Election yimyim ajanga yimtsüng shia lenmangtem tajungba akümtsü.
(d) Clean Election yimyim ajanga, yimtsüng shia nung electricity aser dispensary/Mozü ki tajung arutsü.
(e) Clean election yimyim ajanga, Nagaland nung Medical College aser Engineering College lapoktettsü.
(f) Clean election yimyim ajanga sensakertema pei chirnur, Nagaland nung Medical College aser Engineering Colleges nung züngtettsü.
(g) Clean Election yimyim ajanga Sorkar tenzükertem mapang shitak nung ita sen, talisa School tesayurtem angutsü.
(h) Clean election yimyim janga, backdoor appointment samatsü, aser temsüa alirtema, political backing meliaka mapa angutsü.
(i) Clean election yimyim ajanga sübokrem samatsü.
(j) Clean election yimyim ajanga lenir tajungtem jenti adoktsü.
Ano aika lir. Naga lima yanglushitsü asoshi Nagaland nung election merüktetta ayutsü nüngdaker, aser election merütettsü asoshi ne vote nung tashi lir. Asen vote sarasadema kümdanga amshidi.
*****