Taküm aliba ajanga azüokba-   Iba tetetzü ya mesen nungi kümzüka alitsü atema  taküm alibatem (biological creatures or organisms) amshiba lir

Mesen achiba shirurutem- Mesen agi meinba tesem nung mesen achiba shirurutem lidaktsütsü aser parnok

soyabokya taktsütsüla.

  • Parnok talidak ki akatsü atema süngdong aser aitem alu meküta tsünütsüla.
  • Tatishitsü  : alu (frogs), kangrang (toads), koya mesükba shiruru tilaka (hedgehogs), koya, sanken nunger (moles), lah, ozütem, chameleons, longjangsangken (lizards), soraktem, meja, assassin bugs,black-kneed capsids,  ninang, branchid wasps, parasitic wasps, dung beetles, ground beetles, tsüla, hawk moths, akotetsü merila (dragon flies), hoverflies, lacewings aser stick insects.

Mesen tepsetsü  aliba mozü – Mesen agi chia tashidak adokbaji alu inyakba tashi agi menokdantetra, mesen tepsettsü mozü amshitsüji kanga nüngdak, lasüng, mersü, agi yangluba mesen tepsetba  takaba mozü amala, itemya jenjang tasak masü saka iba ajanga mesen junga tepsetteter. Item tatishitsü kar:

  • Kitsüngsü naro tzü aser sapon meyokteba yangluba mozü. Iba tzü jagi alo, pingana, lolitem nung koba mesen agi achir aser tashidak adokdaktsür item nungi kümzüker.
    • Iba yagi mesen tila, longben aser mangatem südaktsür.
    • Lasüng tzü longben itemi alidak kalokjang, army worms, Colorado Beetle, False codling moth, Khapra beetle, Mexican bean beetle aser cabbage worms
  • Ali nung lasüng tzü (garlic) meyokteba ajanga tsüla amala (nematodes) südaktsür.

Lokti-i kümzüka ayuba- Mesen tepsettsü atema temeküt aluyimertem den külemi teka amteper inyaktsüji nüngdak. Tatishitsü agi jangkok kobai alu raksatsür iba tesep tekong shia ka mesüra ana posa tena alir. Iba tepsetsü atema entsüji menüngsar anü nung konga südakja apur. Tesüpji tanger lu nungji alitsüja akok,  saka iba jagi ner alu tena raksatsür.  .

Tsünüsembongtsü tapu balala mesen agi raksatsüba nungi kümzüktsü atema biological ajanga inyakba

Biological AgentsPestCrop
Trichogrammabrassiliensis – 1.0 cc/ac. once in 10 days, (Egg parasitoid) Lota/ shinü (Lepidopteran), HeliothisspPingana (Tomato)
Trichogrammachilonis – 2 cc/ac once in 15 daysBorersAonsotsü
Nuclear         Polyhedrosis Virus (NPV) 100-200 LE/acSpodopterasp&HeliothisspAonsotsü
ChrysoperlaSp 5000 – 10000 eggs / ha, 3 – 4 times in 15 days, (Green lace wing)Prudenia, Caterpillars, White flies, thrips, aphidsAonsotsü
Beauveriabassiana – 1.0% Affects the young stage,Helicoperva, spodoptera, borers, hairy caterpillars, mites, scales, etc.Aonsotsü, süngjanglijang
PhascilomycetesNematodesTsünüsempongtsü ajak
Bacillus         thuringiensis var kustaki 0.3 – 0.4 %Helicoperva, spodoptera, borers, hairy caterpillars, mites, scales, etcAonsotsü, süngjanglijang
NPV – Nuclear Polyhedrosis Virus of Spodoteralitura 250 – 500 ml/ ha 2 – 3 time at 10 days intervalSpodoteralituracabbage, mersü
NPV – Nuclear Polyhedrosis Virus of Helicoverpaarmigera 250 500 ml/ ha, 2 – 3 time at 10 days intervalHelicoverpaarmigeracabbage, mersü

Aonsotsü atema Bio-Pesticides aser IPM Products

Pest/diseasesBiopesticides
HeliothisTraps, lures,  Bacillus Thuringiensis (BT, Nuclear Polyhedrosis Viruses (NPV), Trichogramma
MitesTrichoderma, Pseudomonas
Fruit borerTraps, lures,  BT,NPV, Trichogramma
MitesNeem 1500 ppm, verticillium

Temetettsü: Nüngdakbapuri Print Out sünüra yangi MS Word form nung upload sütsür: