The Nokinketer

"Vitalizing Mokokchung"

About

The word “Nokinketer” means “Warrior” in the Ao Naga language. The cultural history of the Nagas in general defines the people as warrior tribesmen and the Aos were no different. In the Ao society, the most prominent people were the warriors, and among the warriors the “Nokinketer” were considered a cut above the rest, they are defined as “good warriors, distinguished in war for success in many combats or for having killed many men in war. The Nokinketer were the vanguard who brought security, prestige, honour and prosperity to the people with the power of their ‘nok’ (dao).

Now the times have changed and the power of the ‘nok’ and might have now transformed to the power of the pen and knowledge. However, we still need the Nokinketer who will lead the people and inspire a strong sense of success and security. We need Nokinketer who will be warriors in the social, economic, intellectual and cultural frontiers of our land today; striving to make a change through the power of the pen.

We envisage that just as the Nokinketer of our forefathers’ time were highly respected and loved by the villagers, so also this venture called “The Nokinketer” with the motto “Vitalizing Mokokchung” would strive to attain such success and merits to win the same respect and love accorded to our ancestral nokinketer by the people. 

NOKINKETER RAJEM O

“Nokinketer” ojang ya nok ain aketba nungi adok. Nok nung ain aketer dang nokinketer ta aja, aser akhi nokden mapang shirnoki mangko aika alepba den sarir den raradang süshir (front runner) liasü, parnok dangji Nokinketer ta aja. Nokinketertemji balaka yimertemi tushia amshi, aser parnokji meren merena ali, parnokji rarar tajung, kechiyong par lenisüba nung sarir den raradang tongbang aika koka mangko bener aru. Yim maki aodanga parnokji arükhudong asü, akhi par nok chiraba/tashi/akhüm jagi pei yimtsüng aser tsükchir ket nungi kümzüka ayu, parnokji yimer ajaki akhümtsübu. Nokinketertemji temulung tulu, tasü tait, tashi tait, jeretpera aketba, teyakyak, tongpang raratsü tasa metetba nung mongin, item sobutsü (qualities) aketertem nem ‘nokinketer’ naroküm agütsü. Parnokji atamata nisung masü, parnokji yim kümzükertem liasü, parnokji yimdenyimli meteter, azü temerük, tashishitsü maket nübu tajung liasü. Nokinkertemji tanü asenoki munguaka par mapang kanga merena liasü südi ta tanü asen nüklai arur. Yamaji parnoka teinyaktsü khuret tulu liasü ta angateter.

Tanü joko putu melenshiogo aser akhi nok aser nisunger tashiji azüngzüluba aser shisatsü tashi (power of pen and knowledge) agi melenogo. Tanü nokinketertemji asen nüki munguaka, tanü putu nunga pei nüburtem kümzüka aser takokbaleni anitsü asoshi nokinketer jenti nüngdaker. Tanü asen lima yimdenyimli, loktiliba, rongsenketzüng, shisashiba aser sobaliba maparen ajak nung nokinketer nüngdaker; ibaji nisung aser nok tashi agi masü, saka “shisatsü aser zülu tashi agi asen lima temelenshi bener arutsü” nüngdakba wadang angur. Akhi nokinketertemi konang naroküm bener arudang nüburtemi koda parnok akhümtsübua tushi, yamaji ‘Mokokchung Kümkümshir’ omen nung ajemdaker tensa den apet ‘nokinketer’ telok tenzükba ajanga lenmang balala nung takok bener arutsütsü imlar.   

Nokinketer ya kecha political party dena sentepa mali saka ochi dak rangloker joko küm 10 dak tali maparen balala inyaksangshia arur aser alima yangluba nung shisatsü aser mapa ajanga len sayua arur. Nokinketer teloki Facebook Group aser WhatsApp group tenteta nüburtem shisatsü nung nungita arur. Nokinketer ajanga taoba mapang lanurtem shisatsü arangshitsü asoshi writers’ workshop ka ayongzük, Ao Senden Literature Board (ASLB) den sema Aor tar nunger otsü zülu tetoktepba sentonga ka ayongzük, tensa mapang apir tongtibang onük dak sentakba nung nübur nem tangatetba agütsütsü asoshi osangjep “The Nokinketer” ta sür bulletin-a adokogo aser nungdak süra ano maneni adoktsü bilemdar. Iba den ano alima lendong ajurudang temeim mapa inyakba kar lir. Yamaji tensa mapang den apet inaksangshia arur aser tangji Nokinketer tenteter küm ter ajungba nüngtem nung iba website ya adoker. Iba website nung article-temji oshi ana (bi-lingual – Ao & Englsih) nung angutsü. Oshi ana meyoktepbaji tongtibangsa tanü asüng asenok temeyoktep sobaliba/lokti nung alir asünung, joko lanurtem aika sempetbo lir sürnung pei tetsü oshi mejembiteter, mezüngteter aser mezüluteter. Anungji, Ao oshi wazüka ayuba den külemi Ao oshi nüngtugu kümdaktsütsü aser zülutsü sempet aketertem nem pei sempet salatsü sabang lapoktsütsü aser Aotsür Aor talisa lanur aikati English nung dang zülur, anungji, ajak nemji pei sempet sayatsü iba website nung maongka lapoktsütsü. Alima yangertsübaji lokti kari dang inyaktsü tabo mali aser rongsen liaka shisatsü melira bilemba ama meinyaktettsü, anungji, iba website ya asen nübur nem alima yanglutsü asoshi shisatsü ajanga len sayutsü nükjidong lir. Tanü Naga nunger shisatsü agi anüngba mapang ka, anungji, shisatsü ajanga len sayutsü iba mapa tila ka ya tenzüker.

“Mokokchung kümkümshir” omen nung ajemdaker yimdenyimli, nüburtem shisatsü, loktiliba, rongsenkettsüng aser sobaliba nung kümkümshidaktsütsü Nokinketer tejangraba tulu lir. Iba website nung keta alibatemji tatalokba osang, tebilemba balala shiteptsü, tim nungbo obangtsük (constructive criticism) agütsütsü, Mokokchung indang osangtsüsang tapu balala den tanü ajuruba tebilemtsütem aser tensa den apet ano tapu aika inoksema aotsü tebilemba lir. Ibai nüburtem shisa lemsatepba sabang ka kümdaktsütsü asoshi ajaki tangatetba nung shilem agitsü ayongzüker.

%d bloggers like this: